onsdag 30 november 2016

Första advent


Sen sist har jag hunnit både rita och måla, vilken grej va. Målandet är dock bara halvklart så jag lägger upp det sen. Jag har hunnit fira första advent också, vi tände ett av fyra värmdeljus, kokade glögg och bakade lussekatter som vi bjöd amerikanarna på.

Vi har också kämpat på med den här utvecklingsfasen Elias är i. Saxat från internet:
Separationsfasen, det absolut jobbigaste språnget under barnets första år. Barnet klänger otroligt mycket, sover dåligt, äter dåligt, kan bli ilsk och gnällig och frustrationen är stor hos både vuxna och barn. Det är nu som det händer mest saker, många barn är otroligt frustrerade precis innan de lär sig krypa och när de bemästrar den konsten kommer nästa sak… mamma är inte samma individ som barnet! Barnet kan bli oroligt, speciellt vid insomning och under sömnen, och vaknar till flera gånger för att kolla så mamma finns kvar.
Vid den här åldern har barnet sin första förälskelse, i mamma och pappa. Att få små kärleksbett, nyp, luggningar är inte ovanligt. Inte heller att få ett barn som verkar sitta fast på en som ett plåster. Ingen annan duger än mamma (och/eller pappa).

Det här har hållit på ett tag nu verkar inte bli bättre. Inatt vaknade Elias ungefär varje kvart och grät efter mig. Drömmen alltså, vad trött jag är. Dagarna är snäppet bättre men mest går det ut på att bära runt på en bebis som gråter om jag så mycket som tänker tanken på att hämta ett glas vatten eller kissa. Idag hade han ett breakdown för att jag satte ner honom på golvet när jag skulle ta på mig byxor. Nu har vi lagt ner madrassen på golvet så vi kan samsova säkert, jag hoppas det funkar. Eller just nu hoppas jag att jag får sova mer än femton minuter i sträck och helst totalt fyra timmar på en natt, det vore skönt. Hur klarar alla andra en sånhär sömnbrist?

Okej, nog för idag. Tack internet för att du finns så jag kan klaga lite.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar