söndag 23 oktober 2016

Sjalträff

Med jämna mellanrum brukar det anordnas sjalträffar för oss bebisbärare, oftast anordnade genom de lokala facebookgrupperna. Jag har alltid fegat ur pga att jag har tänkt att det kommer vara en grupp människor som alla är superbra på att knyta med barn som aldrig poppar säten eller skriker. Så kommer jag stå där som ett freak och inte veta hur jag ska bete mig. Det är väl den eviga skräcken av att bli påkommen med att inte kunna något. Igår var det iallafall en här i Silver Spring och vid det här laget är min längtan efter att umgås med andra människor snäppet starkare än rädslan för att göra bort mig, så vi åkte dit. Det började med att tunnelbanan var försenad och vi gick fel två (!) gånger, men ändå lyckades vi vara först på plats. Det kändes lite fel att ta upp kameran med allas barn och sådär, så jag smygfotade bara lite med mobilen.


Sen var det ju faktiskt bara 100% mysigt och sådär kaosigt avslappnat som det blir med tjugo bebisar i ett rum, jag älskar när det matas och byts blöjor och skriks överallt och ingen har tid att tänka på hur man borde bete sig. Jag fick fascineras över hur små och söta alla bebisar är när de är fyra veckor gamla, som små fågelungar, och klämma på massa olika sjalar i olika material. Vi fick också lite tips med ryggbärande och David som annars alltid använder selen fick prova en ringsjal. Tes var så trött att han somnade så fort vi kommit utanför dörren och vi gick och köpte crêpes.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar