måndag 26 december 2016

Post christmas


Nu har julen kommit och gått (nåja, snart iallafall). Efter fullt hus här i några dagar så jag ser jättemycket fram emot att bara få vara vi tre, och kanske få igång ett vardagsliv igen. Men det har varit riktigt fint att få se alla familjemedlemmar gulla med Elias och oja sig över hur stor han har blivit, och se Elias i sin tur älska all uppmärksamhet han får när han t ex börjar sjunga och klappa händer vid matbordet. Men nu är det över, och granen plockades ner redan imorse eftersom en viss liten typ inte kunde låta bli den.

lördag 24 december 2016

fredag 23 december 2016

Love is a flower



Hej hej från tröttheten. Efter en natt med en bebis med magont är det ytterst lite energi i den här kroppen. Vid sex gav jag upp och klädde på mig, och började med dagens att-göra-lista. Det innebar bland annat att stryka dukar till julafton och koka göttfärssås till juldagslasagnen. Himla produktiv. Vid åtta väckte jag övriga familjemedlemmar så vi kunde gå och handla. Alltså kolla vilken klyshig fru jag börjar låta som? Jaja. Vi stod ett tag med alkisarna och väntade på att systemet skulle öppna, det kändes väl sisådär men vi firade med att gå till en blomaffär efteråt. Jag tycker så himla mycket om de få gånger jag får gå in i en blomaffär och plocka ihop exakt vad jag vill ha, istället för att köpa billiga nejlikor på coop. Det blev mörkröda rosor, gerbera och lite annat smått blandat med både gran och tall. Nu luktar det jul här.

torsdag 22 december 2016

Lyckligt slut


Väskan kom hem! Precis som alla sagt att den skulle, och levererad ända fram till dörren. Så skönt. Jag brukar inte vara så fixerad vid prylar men tanken på att bli av med alla målningar och ett stort textilprojekt var jättejobbig. Sånt som inte är värt något i pengar men massor i arbetskraft. Tanken på att sitta på julafton utan en enda julklapp att ge bort var ju inte heller så kul. Men nu är den hemma och allt är bra, slutet gott. Nu väntar vi på att Davids mamma ska komma på lunch eftersom vi inte kommer kunna träffa henne på jul. Det ska bli kul att se om Elias känner igen henne.

Bilderna är från i måndags när vi packade med lilla stjälpredan.

onsdag 21 december 2016

Äntligen hemma


Efter ett långt dygn på resande fot kom vi äntligen hem igår. Det var skönt men tyvärr fick vi en såndär typisk resa där allt gick fel. All personal sa olika saker till oss så vi fick "skäll" om man möjligt, inget flöt på och som grädde på moset kom min väska bort. Jag såg den lastas på planet från Amsterdam men väl på Arlanda var den borta. Dessutom blev jag ifrågasatt av en väldigt snorkig personal om hur jag verkligen kunde vara säker på att det var min väska jag såg...precis vad man behöver när man varit vaken i 36 timmar. Så har vi tur kommer den med bud inom ett par dar, har vi otur är alla julklappar, alla mina målningar, en bärsjal och nästan alla kläder jag äger borta. Hoppas inte. Dessutom är minneskortläsaren i väskan så under tiden få det bli en gammal bild.

Skönt att vara hemma iallafall. Nu ska jag gå och handla lite glögg och en amaryllis så får vi se om julkänslan kommer.

söndag 18 december 2016

Hejdå Nolte Park


Igår tog vi den sista promenaden i Nolte Park. Jag kommer verkligen sakna morgonpromenaderna med Elias på ryggen. Imorgon flyger vi hem och även om jag längtar är det så konstigt att på andra sidan jul väntar heldagar på konstskolan.

fredag 16 december 2016

Silver magic ships you carry


Igår var en av mina äldsta kompisar på besök i Washington så vi passade på att ta en fika. Himla skönt att få prata med någon man känner på riktigt och ventilera allt som är knäppt med det här landet. Efter det passade jag och lilltassen på att gå på Reynolds museum i väntan på att David skulle sluta jobba. Min telefon har gått sönder, jag råkade byta sim-kort när telefonen fortfarande var igång så nu vill den plötsligt inte läsa sim-kort längre. Toppen. Så nu får jag göra allt old school och bestämma plats med den jag vill möta i förväg och sen se till att vara där i tid, än så länge har det gått bra.

Efter att vi mött upp David ägnade vi oss ett tag åt bebisen favoritsyssla, dvs vinka och ropa hej till alla runtomkring oss, innan vi gick och åt på ett pyttelitet tacoställe på 7th street. Som en bonus såg vi också en äkta filmisk knarkdeal, alltså pengar och en liten vit påse bytte plats genom ett handslag. Känner verkligen att jag fått ut allt man kan önska av en USA-vistelse nu.

tisdag 13 december 2016

Best nine 2016

2016

1. Första bilden på Elias, det var helt magiskt att få lägga upp den. Bildtexten är "Det finaste jag gjort. #wip" 2. En akvarellmålning på mitt barndomshem in the making. 3. En närbild på min målning "Första mötet" som tidningen döpte om till "Den första måltiden". Väldigt kul felskrivning ändå. 4. En annan akvarell som jag egentligen tycker är alldeles för gullig för att gilla. 5. En halvfärdig akrylmålning på David och lilltassen. Mycket missnöjd med Davids fejs, den måste göras om när jag kommer hem (om jag orkar). 6. När Elias är ca en vecka. 7. Halloweenfirandet, världens bästa lejonunge. 8. En morgon i juli. Saknar vår lägenhet x1000. 9. Elias firar en månad med att göra det han gillade bäst just då; sjalgosa.

Här är de nio mest gillade bilderna på min instagram i år. Så konstigt för det här är verkligen inte mina favoritbilder på instagram (förutom 1,7 och 8), och jag lyckas verkligen aldrig förstå vilka bilder som genererar flest likes. Antagligen därför jag inte har så många följare heller, hehe.

2015
1. När vi outade att jag hade en bebis i magen. Tror det här var vecka 23 eller nåt. 2. Porrig akvarell. 3. Porrig oljemålning. 4. Ett hjärta i keramik, den första keramikgrejen jag gjorde och såååå stolt just då. 5. Porrigt screentryck. 6. Målade självbild i en spegel på en spegel. Det är ena delen i en duo du kan se här. 7. En snabbteckning. 8. Firade två månader kvar av graviditet med en selfie. 9. Jag i brudklänning och min världens finaste bukett. Trist att bilden blev kapad sådär bara.

Såhär såg det ut förra året, ganska lika tema ändå. Konst och bebis verkar helt klart vara favoritämnen.

Och på instagram heter jag malingebremedhin om man vill se alla andra bilder från i år.


söndag 11 december 2016

v. 49


Den här veckan har varit bra på massor av sätt. Tydligast av allt: den här utvecklingsfasen börjar gå över. Vi är inte helt ute än men nu kan man se alla tecken. Elias är mycket gladare, han äter bättre och även om sömnen fortfarande är knepig är det betydligt bättre. Men det har också dykt upp nya grejer, till exempel har han börjat säga saker. Inte som förut att han bara testar olika ljud utan som att saker verkligen har namn, även om vi aldrig fattar något av det. Så häftigt att se. Gulligast av allt är dock nya grejen att han kan sitta och leka för sig själv och sen avbryta för att komma fram och ge mig en kram, sen vill han ner igen och leka vidare. Alltså hjärtat svämmar över av sånt.

Äntligen har det börjat bli lite kallt här också, det är väl nollgradigt eller lite där över så vi får användning av alla ytterkläder och inte blir helt chockade när vi kommer till Sverige. Ett nytt problem är dock att familjens yngsta medlem inte gillar att ha vantar/mössa/krage/luva på sig och vill slita av sig allt på en gång. Finns det några trix för det eller?

Det är också den näst sista veckan här, så vi har försökt hinna med lite saker-man-måste-se-i-Washington-grejer. Bland annat har vi varit på två museum och gått ut och firat min födelsedag, men trist att acceptera att det är inte så mycket mer än så vi kommer hinna här. Hur bisarrt det känns att sitta på kvällarna och skriva listor på  vad som ska göras/packas/slängas och hur vi ska hinna med att fixa i ordning tre (3!) julfiranden första veckan hemma. Det blir nog bra, vi får öva på att delegera.

torsdag 8 december 2016

Ett snabbt hej


Tre bra saker med idag:
- Fem (!!!) timmar sömn!
- Smink
- Air and space museum

Have kids they said, it will be fun they said


Eftersom vi är i utvecklingsfasen från mordor kommer här fem små drömmiga sekvenser från en helt vanlig onsdag:
- När solen gick upp hade jag fått sova tre timmar ostört.
- Jag råkade mikrosomna på golvet när vi lekte. Vaknade av att Elias klättrade på mig.
- Jag impulsköpte en leksak för jag tänkte att det skulle köpa mig tio minuter till att dricka en take away-kaffe.
- Tre minuter efter att att kaffet var köpt och vi satt oss fick Elias nog och jag fick istället dricka kaffet utomhus samtidigt som jag viftade på tidigare köpta leksak och sjöng.
- Efter att ha försökt söva bebisen i ett antal timmar lät jag honom vara uppe och leka framför TVn medan jag grät och räknade ner antalet minuter (23) tills David skulle sluta jobba. 


Men det finns ju såklart andra stunder också, som när Elias tar en paus i lekandet och kommer fram och ger mig en kram för att sedan fortsätta leka. (Så ni inte börjar tro att jag är 100% otacksam över världens bästa bebis.)

tisdag 6 december 2016

Your torpdröm is problematic


Hej hörrni. Nu måste jag få sura lite igen. Jag läste det här inlägget hos Elsa Billgren där hon lyfter och besvarar en kommentar om hennes tidigare inlägg om att de vill köpa ett torp på Gotland.

Ytterligare ett hus som ska köpas av rika fastlandare … jag fattar absolut att man vill ha sommarhus på fin plats men som boende i liten landsort är jag så evinnerligt trött på de 40+ veckor om året som fina, fullt beboeliga hus står tomma medan vi som kommer härifrån aldrig kommer ha råd att köpa dem själv eftersom storstadsbor trissar upp priserna. Dessutom blir det så tråkigt över höst-vinter-vår när husen står tomma och igenbommade. Där jag bor i sydligaste Skåne är det ffa stockholmare och tyskar som köper upp husen. Gulliga små fiskarstugor går för fantasipriser och eftersom money talks är det väl självklart att man tar högsta budet. Ledsen att unleasha detta på dig men efter morgonens promenad genom en halvtom by är jag bara så trött och uppgiven att detta nykörvi blev droppen som fick bägaren att rinna över. Uppåt och inåt i landet avfolkas glesbygden för att folk flyttar till storstäderna. Runt kusten i Skåne avfolkas det eftersom en stor del av invånarna bara är säsongsboende. Hur kan det vara OK?
– Katarina

Här är alltså en person som bor på landbygden som tar upp problemet med rika storstadsbor som trissar upp priserna i populärna områden så att personer som bor i området inte längre kan bo där. Personer som skaffar hus för att bo fint på landet under sommaren och sen drar när hösten kommer. Kvar står tomma hus för resten av lokalbefolkningen att gå förbi resten av året. Vad gör Elsa när hon får den här kommentaren? Jo, hon exotifierar skiten ur landsbygden ännu mer. Hon skriver om sin barndoms lantställe som nu håller på att bli en förort, det byggs och asfalteras för mycket. Hon vill ha hästhagar och grusvägar och allt möjligt, jag gissar även på svalor och vilda djur inga 3G-master som stör vyn.

Jag är så trött på det här, inte just Elsa kanske även om hon får klä skott just nu. Jag är trött på att personer inte förstår skillnaden mellan att bidra med turism och att utarma hela områden. Om 50% av ett område ägs av personer som bor där juni-aug, hur mycket skattepengar kommer in då? Hur påverkar det snöröjning, kollektivtrafik, postutdelning och mataffärer? Sommargästerna bryr sig inte om vårdcentralens öppettider för de har en läkarkontakt i telefonen, privat sjukvård är ju jättesmidig då. Men alla andra som bor kvar där då?

Jag är absolut inte emot konceptet sommarstuga (mina föräldrar har en också, jag drömmer om att kunna köpa en dag) men det är skillnad på att köpa en där det finns mycket mark/bostäder där det behövs nytt liv och att köpa ett dödsdyrt hus på Gotland som en ö-bo aldrig skulle kunna ha råd med. Man kanske också kan förväntas intressera sig lite för landsbygspolitik, eller vart samhället är på väg. Hur man kan bidra till utveckling och inte bara leva på "men vi bidrar med turism, det är bra för handeln". Tänk efter lite.

Elsas inlägg fick en annan kommentar:
Jag säger som Katarina. Jag forskar faktiskt genom Uppsala universitet om hur fastlänningarna/turisterna påverkar Gotland. Ha nu i huvudet att befolkningen på ön ökar från 60 000 till 600 000 på sommaren. Det är till exempel så att husen i Visby innerstad inte får den uppmärksamhet deras ålder kräver, eftersom ägarna ofta bara vill hyra ut husen till turister på sommartid. Både innerstan och öns landsbygd dör ut fullkomligt på vintern, eftersom stockholmarna (främst är det stockholmare ja, pga högre inkomster och bra pendlingstider till ön) köper torp och bara är intresserade av att vara där på sommaren (och kanske under juletid). Detta leder till ökade bostadspriser (igen: högre inkomster än gotlänningarna) vilket gör att de som bor på ön året runt inte har råd att köpa boende. Hur kan man vilja bidra till det?? Nu pratar jag inte om turismen, eftersom den trots allt skapar jobb och drar in en del pengar till ön. Men alla j*kla stockholmare som köper upp husen runt om på Gotland, de betalar ju inte ens skatt på ön! De betalar ju skatt i Stockholm! Åh, det gör mig så ledsen att ni vill bidra till det här. Att ni vill bidra till en ö där de åretrunt-boende konkurreras ut från sina egna hemorter för att stockholmarna behöver komma bort från söder. Lite mer ansvar kan ni faktiskt ta, tycker jag, särskilt när ni (främst du) är offentliga profiler. Åk dit som turister istället, men bidra för fasen inte till att ön dör ut helt vintertid. Köp ett torp på fastlandet istället, för guds skull.

Stadsbor MÅSTE SLUTA exotifiera landsbygden, dröm gärna om den röda stugan med vita knutar men acceptera att det måste få utvecklas också. Allt kan inte vara som på din mormors landställe på 80-talet. Man måste också sluta kolonisera; fundera på vad man kan bidra med och inte bara vad man vill ha ut.

Eller flytta ut till landstället permanent istället, var en motreaktion till avbefolkningen.

Öland pt 2


Igår kväll målade jag klart den här. Eller jag tror jag är klar. Måste sluta överarbeta saker. Så svårt förresten att fånga akvarell på bild.

måndag 5 december 2016

Plywood ♥

Hittade en fantastisk lägenhet hos Mormorsglamour (jag hittar in
te originallänken så jag antar att den är såld), så ljust och fint med allt trä. Jag skulle verkligen inte tacka nej till ett liknande kök.


söndag 4 december 2016

v. 48

Min kamera bråkar så mycket så det är inte så ofta jag använder den nu, men jag kan visa vad som faktiskt fastnade under veckan.


Min födelsedag, kolla vilken perfekt kalas-tårta jag fick!


Senaste veckorna har jag stickat till Elias, nu har jag till slut tagit tag i att fästa alla trådar osv. Det här plus ett par långa yllestrumpor han fick av min mormor är perfekt när man bär honom.


Såhär ser jag ut när jag är riktigt koncentrerad. Bekymmersrynkan levererar. Jag har ingen aning om vad jag läser men det ser ju väldigt spännande ut.


Och min lilla favoritkompis. Som bara ska leka med sånt som inte är leksaker nuförtiden. Bäst är kastruller och sladdar.

lördag 3 december 2016

Throwback julen 2015

 Längtar ju jättemycket efter någon form av julkänsla men den är som bortblåst. Jag antar att det är värmen här som sabbar det? Jag tänkte iallafall att en tillbakablick till förra året kan hjälpa till.


Vi firade jul hos oss, min familj och mormor kom hit från Uppsala. Vi dukade så fint vi kunde och orkade och gjorde ett vitt långbord. Inte så juligt kanske men vi hittade bara blåvita assietter på loppis och då passade inte rött..och ja vi var ute i rätt dålig tid så vi hittade inga fina buketter heller, men det blev tulpaner och en avklippt julstjärna. Det är inte lätt att fixa grejer när man är gravid i åttonde månaden och har svårt att gå pga foglossning.


Vi har ingen tv hemma så vi fick åka hem till min bror för jullunch och kalle anka-tittande, och på vägen stannade vi till på min skola. Just då höll jag på med mitt offentliga verk till Bollnäs folkhögskola så jag fick posera lite fräckt bredvid. 


Väl hemma igen blev det massor av mat och såklart paket. Notera att vi har en fasan i toppen på granen, jag hittar aldrig en stjärna jag tycker om. 


Sen var det proppfullt i magen, Elias gillade inte att dela plats med Janssons frestelse. Så konstigt att tänka att jag var bara sju veckor ifrån att få träffa honom här?


Och kolla vilken fin nattgäst vi fick! Världens största teddybjörn.

Det var en väldigt fin jul om jag minns rätt, även om jag var väldigt trött och stressad. Det var första julen vi firade hos mig/oss, och det är en väldigt fin grej. Att gå från att vara barnet som kommer hem varje år och istället bygga ett eget hem med egna traditioner. Det ska bli ännu finare i år att få göra med Elias också.

fredag 2 december 2016

En amerikansk födelsedag


Igår var ingen vanlig dag för det var min födelsedag! Nu är jag 29 år och det är nästan så att jag får en ålderskris. Eller nä, men det känns som att jag har åldrats en hel del sedan min förra födelsedag. Jag tror att jag får anklaga den lilla niokilosklumpen på bilden för det. Det var precis så fint som jag drömt om att väckas av min favoritduo med tårta på sängen. Nu pallar man ju inte äta tårta det första man gör på morgonen och Elias ville bara bita mig i ansiktet så vi gick upp istället, men ändå fint. Jag fick en ballong av hyresvärden som Elias blev fascinerad/rädd för, mycket guligt.


Tyvärr kan man ju inte äta frukost hela dagen, inte ens på sin födelsedag. Vi tog istället tunnelbanan i till stan. Vi gick av på Union station, som var precis så pampigt julpyntad som man kunnat vänta sig.


Mest promenerade vi bara runt i solskenet och pekade på hus, men vi passade också på att besöka sånadär riktigt amerikanska högborgar som Walmart och Macy's.


Och för ett riktigt amerikanskt avslut på dagen gick vi till Shake Shack och gick all in, dvs både cheese fries och milkshake till burgaren. Betyg: allt är gott var för sig men allt är inte gott tillsammans. Framförallt inte milkshake till mat, men det var ju ganska väntat att jag skulle tycka eftersom jag helst dricker vatten. Värt att pröva ändå.


Samtidigt kollade vi på det här mongot, jag har en känsla av att ordet consequences kommer användas friskt de närmsta fyra åren. Hörde det häromdan när han twittrat att det måste bli konsekvenser, t ex fängelse eller utvisning, för de som bränner amerikanska flaggan. Hejhej steg ett i hur man hotar yttrandefriheten. Åh jag skulle kunna skriva ett helt inlägg bara om varför jag tycker att han är så farlig men jag tror inte att någon är intresserad.

Nåja, efter att vi pratat illa om Trump, bytt blöja och ätit så mycket vi orkade tog vi tunnelbanan hem i rusningstrafiken. Väl hemma däckade både jag och bebisen inom en halvtimme, och så var den dagen till ända. Det blev ingen storslagen fest men ändå en av mina finaste födelsedagar.

torsdag 1 december 2016

Älska Artilleriet

Det är tur att jag 1) inte bor i Göteborg och 2) inte har några pengar för isåfall skulle jag spendera sjuka summor hos Artilleriet. Så fina grejer. Här är några av favoriterna.


Men den här är ändå bäst, den skulle passa perfekt i vårt badrum. Trist dock att vår hyresvärd inte skulle tillåta oss att byta det fula Ikea-skåpet som sitter där nu.

(Här följer alltid en stunds tystnad när jag drömmer om hur fin vår lägenhet skulle kunna vara om jag bara hade fria händer.)

xoxo